Känslor
Känslan jag känner i min kropp är mer än vad jag kan bära på.
Mina känslor känns för stora, som om jag har en kopp och den rinner konstant över.
Min ångest är så svår att det känns som om mitt bröst ska skrängas.
Min ångest är så svår att det känns som om mitt bröst ska skrängas.
Många gånger kan de även kännas som om jag får svårare och svårare att andas in den luft som finns runomkring mig och jag försöker minnas att bara slappna av och ta det lugt. Men när kaoset inom ens kropp blir för mycket kan det vara otroligt svårt att hålla fokus.
Vanligen sådanahära dagar brukar jag försöka avleda känslorna med en film, serie eller någon bra låt. Men idag verkar känslorna inte vilja ge upp utan de verkar föda på att jag inte spenderar tiden för att acceptera dom.
Det är verkligen inte lätt att leva med c-ptsd, utbrändhet, minnesstörningar och GAD. Men jag gör som jag lärt mig under åren i helvetet. Jag tar en minut i taget och försöker göra det till den bästa minuten och lyckas jag inte försöker jag igen nästa minut utan att känna att jag misslyckats.